Regeringen verkar inte vilja rädda SAAB. Förresten SAAB pratar man om men det är såklart inte hela SAAB-koncernen som ligger i kris utan bara personbilstillverkningen som dessutom ägs av GM. Det är i grund och botten GM’s ansvar att se till så SAAB går bra. GM har som bekant egna problem och det vore inte osannolikt att de faktiskt konkar ( eller snarare startar om enligt amerikanska konkursregler och bildar ett nytt bolag med de bilmärken och delar av GM som fungerar ).

Problemet jag ser med att staten skulle gå in i SAAB och mer eller mindre ta över bolaget som vissa personer vill är att SAAB inte gjort ett bra resultat på över ett decenium. Varför inbillar man sig att staten skulle kunna ändra på det? Statstillverkad biltillverkning för tankarna till östtyskland eller Sovjet.

Det man i kristid skulle kunna tänka sig är att om SAAB var ett företag som i grunden var lönsamt men exempelvis fått en stor engångskostnad. En fabrik förstördes i en olycka eller att man bötfälldes för en gammal händelse och nu inte klarar sina kostnader efter de här extrautgifterna. Då kan staten gå in med lån eller något liknande eftersom man kan vara ganska säker på att få tillbaka sina pengar och det är värt mycket att ha kvar företaget.

Om företaget likt SAAB inte är lönsamt så behöver man en helt ny strategi och göra om företaget så det fungerar. Det har inte SAAB själva klarat och inte heller GM, varför skulle då staten utan erfarenhet i bilbranschen klara det bättre? Nya pengar skjuter då bara problemet på framtiden och snart sitter man där man fler bilar man inte kan sälja, resultatet blir detsamma men kostar desto mer av skattebetalarnas pengar.

Andra bloggar om: saab, gm, staten

Blir du blåst av din elleverantör? Det handlar inte om vindkraft i det här fallet utan att villaägarnas riksförbund påstår att elleverantörer har smyghöjt elpriset. Anledningen är att man har såkallade utsläppsrätter som gjort att elpriset har höjts. Kritiken riktar sig mot att elleverantörer kan ha höjt priset på all el och inte bara den som påverkas av utsläppsrätterna. Alltså även el som kommer från vind eller vattenkraft.

Det är nämligen så att el säljs på elbörsen Nord Pool vilket sedan leder till att det högsta elpriset sedan blir det konsumenten betalar för all el.

Det som sticker lite i ögonen när priset höjs är att vinsterna för elleverantörerna blir väldigt stora. Fortums vinst ökade exempelvis med 5-8 miljarder när man under 2008 höjde elpriset med 10-15 öre/ kWh. Fortum hade också en vinstmarginal på 31%. Det hela gränsar väl egentligen till kartellverksamhet om man driver upp priserna på det här sättet.

Vad tycker du om din elleverantör?

Andra bloggar om: elleverantörer, elpris, elleverantör

E-handel är något som många undrar över. Möjligheten att tjäna pengar på internet. Jag har tidigare skrivit hur man startar en e-handel rent praktiskt och vart man hittar bra information om att starta företag.

Nu tänkte jag skriva mer om vad som lämpar sig att sälja via e-handel. Källan är främst ett antal ekonomiska föreläsningar vi har haft i ämnet där man tittat lite på olika företag och deras e-handel.

Det finns som bekant ett antal skräckexempel när det gäller e-handel och det främsta är förmodligen boo.com som med en miljard i riskkapital kollapsade med dunder och brak på ett år. Boo.com skulle alltså sälja väldesignade sportkläder eftersom sportkläder hade bra marginaler.

Kläder är en produkt som är förhållandevis svår att sälja på nätet. Anledningen är att kläder är något man gärna vill känna på och prova. Det börjar dock komma en del klädbutiker på nätet främst för kläder som är svåra att hitta i affärer. Sådant som går att sälja via postorder fungerar också utmärkt att sälja på nätet t.ex. Ellos. Även HM skulle sannolikt kunna starta en e-handel väldigt framgångsrikt eftersom man vet ungefär vad man får. Problemet i HM’s fall är att man riskerar att konkurera med sig själv. Att kunden köper kläder på nätet istället för i HM-butikerna som finns överallt och man således inte ökar sin försäljning så mycket utan bara omfördelar försäljningen.

Det som då fungerar bra att sälja via e-handel är främst standardiserade produkter. Exempelvis böcker har varit väldigt framgångsrikt att sälja över nätet eftersom man vet precis vad man får. En bok är lika oavsett om du köper den i bokhandeln eller över nätet.

Även sådant som går att ladda ner direkt eller få tillgång till direkt lämpar sig bra till att sälja i en e-handel. Exempelvis olika små program eller teman till wordpress. Mp3-musik via Itunes, ljudböcker och licenser till antivirusprogram. Tänk därför noga igenom vad du kommer sälja för produkt om du ska starta e-handel.

Andra bloggar om: e-handel, sälja, e handel

Lite ekonomi då. DN skriver idag att LO kommit med en rapport om att skillnaderna i inkomst är de största i medern tid. Aftonbladet i sin tur kör en serie med rubriken “toppcheferna får hundratals miljoner”.

Oavsett vart man står politiskt måste jag säga att jag blir irriterad över att man tycks vara helt oförmögen i båda tidningarna att sätta in saker och ting i ett korrekt sammanhang. Sverige är ett av de länder som har allra minst maktdistans i hela världen. Det har man mätt flera gånger i olika studier och bland annat superauktoriteten inom ekonomi Henry Mintzberg gjorde en gigantisk undersökning i ämnet över hela världen. Vi är faktiskt världens mest feminina land också men det kan vi ta en annan gång.

En intressant aspekt är också vad som händer i en global värld om man har väldigt små klyftor i ett land. Risken är naturligtvis att de som utibildat sig i 4-5 år och har studielån på ett par hundratusen sticker utomlands där lönen i jämförelse då blir oerhört mycket bättre samt att det blir väldigt svårt att rekrytera duktig utländsk arbetskraft till högre positioner. Det är knappast ett scenario som gynnar svenska företag, och börjar dessa gå dåligt får man göra sig av med folk osv.

Sedan finns naturligtvis helt orimliga ersättningsnivåer i vissa enskilda fall och det bör man kritisera. Men att slå ihop toppchefers pensionsavtal i märkliga överdrivna uträkningar, eller skriva en artikel i stil med “toppcheferna får hundratals miljoner” som inte säger någonting mer än att det ska låta mycket och orättvist tycker jag är direkt missvisanade och dålig journalistik. Man kan lika gärna skriva “aftonbladets toppchefer tjänar miljoner i finanskrisen” vilket de naturligtvis gör annars också, och hur många “toppchefer” det rör sig om som man slår ut alla miljoner på framgår inte.

Andra bloggar om: aftonbladet, dn, inkomstklyftor, journalistik, ekonomi

I Kenya säljs nu obamafonen. Alltså en obamainspirerad mobiltelefon. Obama har som bekant rötter i Kenya och är naturligtvis väldigt populär där. Får han då alls någon del av försäljningen eller någon ersättning alls för att man använder hans namn i marknadsföringssyfte?

Svaret är faktiskt nej. Obama får inte någonting för alla obamaprylar som säljs inom USA eller utomlands och det kan man naturligtvis förstå när han kandiderade och ju mer uppmärksamhet han fick desto bättre. Dock bör man kanske ändra inriktning nu när han är president och företag i vinstsyfte kan göra pengar av honom precis hur som helst.

Ska man få sälja obamaflingor och obamamjölk bara för att haka på trenden och öka försäljningen?

Andra bloggar om: obama, försäljning, mobiltelefon,

E-handel är en ganska intressant företeelse. Det är nämligen så att e-handel kan vara en väldigt lukrativ verksamhet och det är idag oerhört enkelt att skapa en egen butik på nätet utan att investera enorma summor.

Man bör dock veta vad man ger sig in på. Som e-handlare måste du naturligtvis ha ett företag och det kan vara bra att veta lite vad som gäller. Exempelvis enskild firma, som är den företagsform som sannolikt blir aktuell, kräver personligt betalningsansvar. Alltså om du får för mycket skulder på firman så kan din personliga ekonomi också gå åt skogen. I ett aktiebolag slipper du t.ex. detta.

Om man börjar i liten skala ska det dock inte vara några som helst problem att hålla utgifterna under kontroll. Ett domännamn kostar runt hundringen, och webhotell går att få för ungefär samma pris per år. Shopscript till webbsidan kan man få gratis och håller man inga stora lager som binder upp pengar eller har ganska billiga produkter kan man starta sin e-handel utan allt för stora kostnader.

E-handel som droppshipping

Det går även att sälja produkter i en e-handel via såkallad dropshipping där du inte har några lager alls utan förmedlar köp mellan konsument och leverantör. Det tycker jag dock är närmare affiliateverksamhet och marginalerna bör bli betydligt sämre än om du köper in och säljer produkterna själv.

För vidare läsning och allting om startande av bolag och dylikt gå in på verket för näringslivsutveckling (NUTEK)  där det finns massor av bra läsning. Nuteks hemsida

Andra bloggar om: e-handel, e handel, ehandel, företag, företagande, starta företag, nutek, firma

Ni som använder wikipedia ofta har säkert noterat den lilla mätaren för donationer längst upp som sträcker sig från noll till sex miljoner dollar. Det var just sex miljoner dollar man behövde för att driva verksamheten vidare och från jul fram till nyår så lyckades man samla ihop de pengar som behövdes.

Wikipedia är världens åttonde största websida och ändå har man problem med intäkter. Naturligtvis beror det på att man inte har någon reklam vilket är väldigt hedervärt och nobelt. Det skulle inte vara några som helst problem att tjäna ihop de pengar wikipedia behöver för att drivas om man skulle sköta det som ett vanligt företag.

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag tycker om det hela. Jag har väldig respekt för att wikipedia drivs som en “non profit organisation” själv skulle jag nog inte klara av att säga nej till de intäkter reklam ger, om jag drev en så gigantisk sida.

Dock är det i ljustet av att wikipedia skulle gå under, oerhört ansvarslöst att inte ha några ordentliga intäkter, eller någon vettig ekonomisk plan. Dock kan man såklart alltid införa reklam i ett senare läge om det verkligen skiter sig, förutsatt att man klarar kassaflödena. Kanske var det inte så illa som det verkar när man läser om det, men utan wikipedia vore internet väldigt mycket fattigare. Helt säkert någon köpa sidan för att tjäna pengar på den enorma trafiken men då vet man aldrig hur det hela skulle utveckla sig.

Vi får hoppas att man på wikipedia nu har kontroll över ekonomin och att vi även i fortsättningen kan ha ett så bra gratis uppslagsverk utan reklam som vi nu faktiskt har.

Andra bloggar om: wikipedia, uppslagsverk, reklam, donationer, vinst, intäkter

Ingvar Kamprad är ofta spännande läsning. Vi undersöker just IKEA och det stör mig något när människan påstår att han inte tjänar några pengar. Det här snålspåret han kör blir lite löjligt när fakta kommer på bordet. Man ser ofta artiklar i stil med  Ingvar Kamprad, “Jag får inte en krona från IKEA!

Anledningen till uttalandet är att ägandet av IKEA ligger i en stiftelse. En välgörenhetsstiftelse i Schweiz närmare bestämt. Således slipper man betala skatt eftersom man inte får ut några pengar. Dock har stiftelsen knappt betalat ut någonting under årens lopp trots att man förvaltar mer pengar än Bill Gates stiftelse, som slänger miljarder åt höger och vänster.

Stiftelsen i Schweiz är dock inte det enda Ingvar Kamprad har skapat. Det är nämligen så att varumärket och konceptet IKEA ägs av ett annat bolag, Inter IKEA Systems. Även om nästan alla varuhus ägs av stiftelsen så har Ingvar Kamprad gjort en franchiseverksamhet av det och alla varhus betalar 3% av sin omsättning i avgift till Inter IKEA systems. Kamprad betalar i stort sett en franchiseavgift till sig själv varje år.

Bolagsstrukturen för Inter IKEA Systems är komplicerad. Det ägs av Inter IKEA Holding i Luxenburg som i sin tur ägs av ett annat bolag som också heter Inter IKEA Holding och ligger i nederländska antillerna. Det ägs sedan av en trust som ligger i Curaçao, en ö i västindien utanför Venezuela. Vem som står bakom denna trust är det ingen som vet, men att det är Kamprad är ingen högoddsare direkt.

Än mer anmärkningsvärt är att senast IKEA visade några offentliga siffror, 2004, tjänade man 631 miljoner euro i franchiseavgifter i Inter IKEA systems. Dock hade man stora “övriga utgifter” till ett bolag vid namn I.I. Holding. Närmare bestämt 590 miljoner euro som man inte ville redogöra närmare för. Detta I.I. Holding är enligt den väldigt ansedda tidningen The Economist nästan helt säkert kontrollerad av Ingvar Kamprad. Med de här siffrorna räknar man med att Kamprad via de olika bolagen utöver stiftelsen tjänade 553 miljoner euro i vinst, Alltså runt 5.5 miljarder kronor. Medan han betalade ynkliga 3.5% i skatt efter alla turer.

För att få någon rättsida på det ska jag slutligen försöka reda ut det hela lite. Stiftelsen äger alla butiker och sköter driften. Fördelen är att man inte skattar och således kan använda de pengarna till att expandera och investera i verksamheten. Dessutom kan ingen gå in och ändra detta utan IKEA lever troligtvis kvar i ganska snarlik form efter Ingvar Kamprad, vilket också är en del av syftet.

De andra bolagen är uppenbart där för att generera avkastning åt Ingvar Kamprad. Jag menar varför göra en franchise med sig själv? Det finns ingen anledning, pengarna hade lika gärna kunnat gå direkt in i stiftelsen som den övriga vinsten. Att dessutom flytta över pengar i truster och holdingbolag i västindien saknar ännu mer syfte såvida man inte skatteplanerar eller vill vara anonym. Att Ingvar Kamprad inte tjänar en krona på IKEA tror jag inte ett ögonblick på. Att däremot den där snålhetsimagen han har gynnar företaget står däremot helt klart.

Andra bloggar om: Ingvar Kamprad, IKEA, snål, Kamprad, pengar, företag, franchise